I verkligheten

Bara för att man har börjat nätdejta så ska man inte förkasta de hederliga gamla metoderna. Så igår tog vi oss en afterwork, gick till en välbesökt mysig pub efter en tung arbetsdag och söp ner oss.

Sammanfattningsvis kan man säga;

full på pub vs. nätdejting 0-0

Förutsättningarna att träffa sitt livs kärlek när man sitter tillsammans vid ett bord med bara kollegor och bara pratar jobb får anses vara rätt låga.

Oddsen blev bättre när de manliga kollegorna gick, men eftersom de kvinnliga kollegorna då sjönk ihop med huvudena mot varandra och började skvallra, tissla och tassla så gick nog alla manliga hjärtan förbi vårt bord utan att vi ens uppmärksammade dem.

Nya vänner

En baksida av det här med att nätdejta är att det är så mycket/många som går en förbi. Då menar jag inte i kärlek utan som vänner. Det finns så många intressanta och trevliga vänner som man så gärna skulle vilja lära känna, men om det inte känns som "den rätta" så går man vidare.
Men jag tar tag i det nu. Jag ska försöka bygga en vänskap med en som jag har "hittat". Han är rolig, förstår min humor, är snabb i replikerna men är inte en som jag är intresserad av som kärlek. Men jag har bjudit ut honom för att ta en öl som vänner. Och jag har varit tydlig att det inte är något annat intresse från min sida. Vi får se, kanske får jag mig en vän.

Att singla ner och dö...

Bara för att man av diverse val här i livet blivit singel igen gör det inte till något alternativ att bara singla ner och dö.
Tvärtom, det är vår (på gång) det manliga släktet slår ut mer och mer för varje dag vi närmar oss sommaren, och likt ett smörgåsbord bjuder de ut sig på diverse sajter i de internetbaserade substituten till barer och nattklubbar, salsakurser, matlagningskurser, vänners vänner, kollegor, föräldrars vänners barn och alla andra sätt som man förr i tiden hittade sina respektive på.

Så här kommer en granskande blogg om vägen till en kvinnas hjärta....

Nyare inlägg
RSS 2.0